Sjukdomar

Här beskriver jag kort om ögonsjukdomar och höftledsfel
OCH
VARFÖR man bör testa sin hund även om man inte tänker använda hunden i avel.
Även lite kort om Fucosidos och dess testning!

Vad innebär undersökningen ögonlysning eller ögonspegling?

Veterinär Björn Ekesten vid SLU på Ultuna svarar:

Ögonlysning eller ögonspegling syftar på samma undersökning.
Det är en ögonundersökning vars viktigaste syfte är att klargöra om djuret visar symptom på vissa typer av ärftliga ögonsjukdomar.
Vid undersökningen används ett oftalmoskop (optiskt instrument för att se in i ögat) för inspektion av ögonbotten där näthinnan är belägen,
och en spaltlampa för kontroll av ögats främre delar, främst linsen.

För att vidga pupillerna så att undersökaren kan se så mycket som möjligt av ögats inre delar,
får patienten pupillvidgande ögondroppar 15-20 minuter före ögonlysningen.
Undersökningen är helt smärtfri och kan därför göras utan lugnande medel.
Effekten av de pupillvidgande dropparna sitter sedan i under några timmar.
Detta kan göra djuret något besvärad om den måste vistas i starkt ljus, t ex starkt solsken, under denna tid.
Anledningen till att ögonlysningar görs, är att ärftliga ögonsjukdomar förekommer hos många hundraser och vissa kattraser.

Exempel på ärftliga ögonsjukdomar är collie eye anomaly (CEA), vissa typer av glaukom (grön starr), vissa typer av katarakt (grå starr), persisterande hyperplastisk tunica vasculosa lentis/ persisterande primär vitreus (PHTVL/ PHPV), progressiv retinal atrofi (PRA) och retinal dysplasi (RD).

Alla dessa sjukdomar kan orsaka nedsättningar av synen hos djuret och flera av dem leder till blindhet.
Tyvärr saknas behandling för flera av sjukdomarna.
I dessa fall kan alltså djuret inte botas
men det är viktigt att försöka minska förekomsten av sjukdomen inom rasen genom noggrannt avelsurval.
Det är därför mycket viktigt både för den enskilde djurägaren och för uppfödaren att kontrollera om djuret visar symptom på ärtflig ögonsjukdom eller inte.
Det är svårt att ge generella rekommendationer för vid vilken ålder hunden behöver ögonlysas eftersom olika ärtfliga ögonsjukdomar kan debutera vid olika ålder.
För de flesta raser vore det bästa om all hundar kunde undersökas åtminstone tre gånger under livet; når de är unga (1-2 år), medelålders (4-5 år) och gamla (8-10år).
Det skulle ge information om de flesta ärftliga ögonsjukdomar.
För vissa hundraser har Svenska Kennelklubben (SKK) utfärdat särskilda bestämmelser om ögonlysning som krav för registrering av valpar.
Information om dessa regler kan fås från veterinäravdelningen på SKK.
Vidare är det viktigt att så många hundar som möjligt inom en ras undersöks, inte bara de som används i avel.
Det skulle ge en mer heltäckande bild av vilka problem som finns i rasen och i vilka linjer. Detta hjälper uppfödarna att få fram friska valpar till framtida hundköpare, t.ex. du själv.
Ögonlysningsintyg för registrering hos SKK får endast utfärdas av veterinärer som har genomgått en särskild vidareutbildning i veterinärmedicinsk oftalmologi (läran om ögonsjukdomar).

Resultat av Ögonlysta, höftledsröntgade och fucosidostestade finns att läsa på
Springerklubben's hemsida http://www.springerklubben.org

Ögonsjukdomar

Katarakt- Det är ett samlingsnamn för grumlingar i ögats lins. Linsen är placerad bakom pupillen och regnbågshinnan. En normal lins är glasklar och genomskinlig. Vid katarakt finns en mindre eller större grumling i linsen, som förhindrar ljusets genomgång i mindre eller större omfattning. Katarakt kan uppträda i det ena öga, men ses ofta i bägge ögonen. Utvecklingen av katarakten varierar väldigt mycket. Vissa förändras i stort sett inte alls med tiden, medan andra breder ut sig mer och mer tills hela linsen är grumlad.
Katarakt orsakar ingen smärta.

BP KAT- (Bakre polär katarakt). Mindre katarakt i bakre delen av linsen. Kan ibland orsaka nedsatt synförmåga. All erfarenhet tyder på att defekten är ärftlig. Hundar med bakre polär katarakt bör ej användas i avel.

PRA- (Progressiv Retinal Atrofi) är en ärftlig ögonsjukdom, som gör att näthinnan förtvinar, så att hunden till slut blir blind.
Sjukdomen startar med "nattblindhet" , vilket gör att hunden ser dåligt i dämpad belysning, t.ex. på kvällen.
En form av sjukdomen visar sig oftast då hunden är mellan 4-6 år gammal.
Ett av problemen med PRA är, att sjukdomen nedärvs recessivt.
Detta innebär att två till synes friska individer kan producera avkomma med PRA om båda två bär på anlaget.
Ett annat problem är att sjukdomen uppträder så sent i hundens liv.
Den belastade individen har kanske själv producerat egna avkommor och dess föräldrar kanske har hunnit att producera många avkommor.

RD -(Retinal dysplasi) Är en grupp sjukdomar där näthinnan är missbildad från födelsen
Valpar med den allvarligaste formen, avlossning av näthinnan, kan födas blinda.
Sjukdomen nedärvs recessivt precis som PRA.
Detta innebär att två fullt friska individer kan producera avkomma med RD om båda två bär på anlaget.
Föräldrar och kullsyskon till hund med RD skall ej användas i avel.
Det finns även lindrigare former där näthinnan är veckad eller avlossad inom små områden (multifokal respektive geografisk RD).
Dessa förändringar ger sällan påvisbar nedsättning av synen.

Glaukom- En individ med glaukom ofta har en grönaktig (grekiska glaukos= blågrön) färgskiftning i den vidgade pupillen.
Sjukdomen kommer ofta plötsligt, utan förvarning, på hundar.
Symtom på glaukom är grova, röda, slingriga blodkärl på ögonvitan, grumling av hornhinnan, pupillvidgning, ökat tryck i ögat och smärta. Det kan till slut leda till blindhet.
Denna sjukdom är ärftlig och hundar med glaukom skall inte användas i aveln.

Entropion- Är egentligen en inåtrullning av ögonlocken- oftast yttre delen av undre ögonlocken.
Det är smärtsamt för hunden och kan leda till skador i hornhinnan med nedsatt synförmåga som följd.
Entropion beror ytterst på huvudets utformning, särskilt relationen öga - ögonlock, faktorer som i hög grad är ärftliga.
Dessa hundar skall väl inte användas i avel eftersom det troligtvis kommer att nedärva detta till sina avkommor.

Gonioskopi- är en undersökning man gör för att mäta avståndet i kammarvinkeln (vinkeln mellan hornhinnan och iris ytterkant).
Är det litet avstånd (trångt) i kammarvinkeln så kan risken vara större för glaukom och trycket i ögat kan öka.
Undersökningen görs med hjälp av en kontaktlins som sätts mot ögats hornhinna .
Det är inget obehagligt för hunden,
men vill man ha även denna undersökning gjord vid en ögonlysning så får man säga till i förväg
eftersom det tar längre tid att göra denna undersökning.

Höftleder

Förklaring till Höftledsröntgen resultat..........

Grad A= Utan Anmärkning
Grad B= Ej Dysplasi (ej höftledsfel)
Grad C= Lindrig Dysplasi (första graden av höftledsfel)
Grad D= Måttlig Dysplasi (betydligt gravare höftledsfel och där hälta & smärta kan förekomma, men inte alltid)
Grad E= Kraftigt Dysplasi ( den värsta tänkbara graden av höftledsfel)

När SKK har skickat resultatet till hundägaren så får man ett Certifikat på detta.
Här anger man såväl höger höft som vänster höft om graden skiljer sig åt t.ex. vä A hö B,
men offentligt så ser vi andra "bara" bokstaven B.
När man har samma bokstav på båda höfterna så får man på sitt Certifikat endast HD Grad A-
vilket betyder att båda höfterna har A och det är ju det bästa.

Meddela det "riktiga" resultatet som står på Certifikatet till din uppfödare
eftersom det är jätteviktigt att få reda det exakta resultatet för fortsatt avelsarbete!

Man ringer till sin veterinär och frågar om du gör höftledsröntgen.
När man har fått en tid hos någon veterinär som gör detta- så bör man inte ge hunden mat innan
(samma dag som hunden skall höftledsröntgas) röntgen har skett.
Du skall komma ihåg att ta med Registreringsbeviset till veterinären
eftersom man kontrollerar hundens id-märkning mot detta.
Väl hos veterinären så får hunden något lugnande (men inte alltid för det finns hundar som är jättelugna).
Efter en stund så har det lugnande medlet verkat på hunden och man kan lägga hunden på rygg i en vagga.
Här är det viktigt att hunden ligger rak och väl sträckt eftersom vänster höft skall ligga vågrätt med höger höft
eftersom mätningen av Graden bedöms på detta viset.
Vid det här laget så kan hunden börja må illa och då är det skönt om hunden inte har fått mat innan (under dagen).
När röntgen är klar och nöjda med bilden så kan veterinären ge en spruta som gör hunden piggare igen.
Ta väl hand om hunden och ge den mat när den har kommit hem och piggat på sig.

Höftledsröntgen gör man tidigast vid 1 års ålder, men det görs vanligast vid 15-18 månaders ålder.
Denna höfledsröntgen gör man bara 1 gång i hundens liv.
Skulle man höftledsröntga tidigare än 1 års ålder så blir inte svaret officiellt
och man blir tvungen att göra det ännu en gång till för att få det godkänt officiellt.

Fucosidosis

Vad är fucosidosis?

Det är en progressiv neurologisk sjukdom, där det centrala nervsystemet delvis påverkas.
Man kan väl göra en lite jämförelse till Diabetes/ Sockersjukan, fast fucosidos går inte att bota eller behandla.
Men det är en slags sockerart som inte kan brytas ner och skadar celler i alla organ.
Det fattas ett enzym som gör att sjukdomen uppstår.

Hur är symtomen på fucosidos?

Den kan yttra sig som vinglighet, inkoordination, långsamma reflexer,
ökad salivering, ängslig, balansen rubbas, kan gå i cirklar.
Förändringar kan förekomma hos valpar, men det blir allt tydligare vid 12-18 månaders ålder
eftersom man kan se mer av den mentala försämringen vid den ålder eftersom hunden har ju utvecklats mer.

Hur nedärvs detta och vad kan man göra?

Sjukdomen är recessiv, vilket betyder att båda föräldrarna måste "bära" på anlaget.
Bär man på anlaget som kallas man för CARRIERS och man blir inte sjuk-- fast man för det vidare via sina avkommor.
Har man inte det sjuka anlaget
utan är ENDAST frisk så kallas man för NORMAL eller CLEAR
och man kan inte föra något sjukt anlag av denna sjukdom.
För att bli sjuk och utveckla sjukdomen FUCOSIDOSIS måste båda föräldrarna vara CARRIERS.

För att få reda på om sin hund är CARRIERS eller CLEAR kan man vända sig till en veterinär.
Man tar ett blodprov (EDTA rör) från hunden och man skall ha en särskild blankett som man skall fylla i angående denna sjukdom.
Det är en DNA-testning som görs för att få fram exakt huvida hunden bär på anlaget eller inte.
Helst skall detta göras på en måndag så att Animal Health Trust i England hinner få blodprovet innan det blir helg--
för annars kan blodprovet bli för gammalt.
När man har blanketten ifylld och blodprovet i handen beger man sig till Posten för att skicka provet.
Man kan antingen skicka det i ett vadderat kuvert eller via SKY PAK (kommer fram redan dagen därpå)fast det blir mycket dyrare.
Provsvaren kommer som snygga Diplom från England med resultatet på.
Dom i från England vill också ha betalt och man kan antingen ange VISA/ MASTERCARD nummer på blanketten
som följer med blodprovet till England.